Idag blev det en sväng till Tallhyddan i Alingsås med mina älskade föräldrar för lite minigolf.

Det va jag, sonen och mamma och pappa.

Mamma vann och jag kom tvåa   =)

Vi fick även möjligheten att prova lite på deras äventyrsbana, vilken va svårare men roligare   

Solen lyste   och att spela minigolf är skit kul. Är inte duktig på det men jag tycker att det är kul..

Mamma va väldigt glad för hon brukar aldrig vinna..

Vi avslutade med lite go fika i skuggan.

Man är lite dålig på att använda saker som finns nära en, som tex #Tallhyddan. Det tar väl ca 20 min med bil dit och det är ett väldigt mysigt ställe alldeles intill sjön Mjörn och Nolhaga parken med sina djur och fina lekplats..

Ibland slår det en att Varför inte utnyttja sitt när område...

När vi bor som vi gör med Nääs alldeles inpå och Alingsås 20 min bort och Göteborg 20 min åt andra hållet.

Ska nog försöka att turista lite mer på hemmaplan....  

Gräsänka som jag är över helgen så passar sonen på att bestämma film..

Det blev Sean Banan - Afrika.....     

Sen fick jag välja sa han men av någon konstig...  anledning så blev det en film han ville se till...

Det blev : Hur många lingon finns det i världen.

Den filmen är ju bra men den väcker en hel del känslor och tankar hos mig...

När Leif går bort i filmen så började jag tänka en del på de nära och kära som gått bort i min närhet.. Tyvärr så har jag behövt gå på tre begravningar i år..

Det slog mig att jag har inte kunnat gråta på någon av dem...

Först va det min gamla mormor som gick bort, sen va det min svägerska och svåger som miste sitt ofödda barn och igår så va jag på min farbrors begravning.

Har inte gråtit på någon av dem...

Och jag är ju en person med väldigt mkt känslor och har inte svårt att visa dem..

Jag kan ibland (som nu) fundera på varför det är så att jag inte kan gråta på begravningar.

Jag kan sitta och komma på olika förklaringar varje gång till mig själv men frågan finns fortfarande obesvarad kvar i mitt huvud...

Jag kan ju ibland se en film eller höra nån låt eller något nån säger och komma på mig att jag är på väg att gråta men varför inte när jag egentligen kanske skulla behöva gråta....

Ibland så bubblar känslorna upp till ytan men frågan och känslan finns fortfarande kvar...

Kramis